Kategori Recensioner

When You’re Strange

Originaltitel: When You’re Strange
Regissör: Tom DiCillo
Manus: Tom DiCillo
Språk: Engelska
Land: USA
Svensk premiär: 2 juli 2010
Längd: 86 minuter

I When You’re Strange försöker Tom DiCallo, med Johnny Depps röst, berätta sagan om The Doors och frontmannen Jim Morrison: en lika fascinerande som sorglig historia om ytterligare en artist som tappade greppet när trycket blev för stort. Alkohol, droger, skandaler och provokationer kantade hans karriär och skulle väl till slut, drygt 27 år efter att han kom till världen, ta livet av honom.

When You’re Strange är en väldigt nedtonad och avskalad dokumentär och består bara av arkivfoton och -filmer, samt en berättarröst som sparsamt kommenterar händelsera, binder ihop klippen. Det blir väldigt starkt, känns väldigt äkta och inte särskilt argumentativt. Att se blickarna mellan The Doors-medlemmarna när Morrison knappt kan genomföra sina nummer, att se klipp där fansen flockas runt honom, att se hur han sakta bryts ner. Ett sant rockstjärneöde, men likväl tragiskt. Och When You’re Strange är sannolikt det enda sättet som historien om The Doors kan berättas på. En dokumentär om bandet kan inte bli bättre än så här, kan inte innehålla något annat.

Det blir en kort recension. Kärnfull, förhoppningsvis, för When You’re Strange är verkligen sevärd oavsett om man är ett fan av The Doors eller ej.

Vindens skugga

Originaltitel: La Sombra del Viento
Författare: Carlos Ruiz Zafón
Översättare: Yvonne Blank
Utgivningsår: 2001
Tryckår: 2007
Originalspråk: Spanska
Sidantal: 479
Förlag: Norstedts
ISBN: 91-7263-756-0

När Daniel är tio år tar hans pappa med honom till De bortglömda böckernas gravkammare. Reglerna säger att första gången man besöker det stängda biblioteket ska man välja en bok som man måste ta under sina vingar. Det är då Daniel väljer Vindens skugga av Julián Carax, eller kanske är det Vindens skugga som väljer Daniel. Oavsett vilket blir deras relation intim och snart tätnar mysterierna kring boken och dess nyvunna ägare. Det ska dröja nästan tio år innan Daniel får veta hur hans berättelse slutar.

Inledningsvis är Vindens skugga en väldigt inspirerande bok. Jag tilltalas av tanken på mysterier om böcker, försvunna författare och litteraturens kraft. På den fronten får jag dessutom mitt lystmäte. Snart blir dock personerna för många, mysterierna för många och de långa utläggningarna och förklaringarna för många. Det är synd, för grunden, intrigen, i Vindens skugga är väldigt intressant och spännande. Det är bara lite för långt, lite för mycket ointressant mellan det som är bra.

Dock, Vindens skugga är ingen dålig bok: hittills har ingen spanskspråkig författare jag läst varit dålig och det är inte Carlos Ruiz Zafón heller. Kanske är det ett visst mått av besvikelse som färgar min upplevelse. Klingar författarnamnet det minsta spanskt förväntar jag mig underverk. Vindens skugga är inget utöver det vanliga, men gillar man böcker, mysterier och att fundera på hur saker egentligen ligger till, då kan den mycket väl passa bra.

Makten över klimatet

Originaltitel: Makten över klimatet
Författare: Christian Azar
Utgivningsår: 2008
Tryckår: 2009
Originalspråk: Svenska
Sidantal: 222
Förlag: Bonnier Pocket
ISBN: 978-91-7429-048-6

Christan Azar har profilerat sig som en av Sveriges – och kanske världens – främsta experter rörande den globala uppvärmningen, vilka effekter den har och vad vi kan göra åt den. I Makten över klimatet har han samlat ett ytskrap av kunskapen så att vi ska få en grund att stå på inför framtiden (om vi nu har någon sådan).

I tre delar, kallade Utmaningen, Lösningar och Viljan, går han igenom vad det är för typ av problem vi står inför och påpekar att det inte bara handlar om ett meterologiskt eller ens fysiskt problem, det är mycket mer än så. Världen är i sig så ojämlik att bara i klyftan mellan i- och u-länder finns en barriär av oanade mått. Varför ska u-länderna acceptera att de tvingas strunta i moderniteter som varit självklara för i-länderna i flera decennier? Speciellt med tanke på att de i stor utsträckning inte bidragit det minsta till växthusgaserna. Vad ska vi göra med tillväxtjättar som Kina och Indien som i en rasande fart tågar på mot samma levnadsstandard som vi? Framförallt, vilka förändringar i politik, inställning och livsstil måste västvärlden göra? Christian Azar snuddar bara ytan av problemen och hans främsta förtjänst är förmodligen att han belyser hur allting hänger ihop och att vi inte kan se fragmentariska lösningar som lösningar överhuvudtaget.

Det som framförallt gör Christian Azar till en utmärkt talesman för frågan är att han är så ödmjuk att man nästan blir tårögd. Han skriver inte läsaren på näsan, predikar inte om några dogmer. Sakligt berättar han att vi står inför ett stor problem, kanske oöverstigligt, men det finns åtminstone en teoretisk chans att lösa det. Hur? Azar tar främst upp koldioxidskatter och utsläppsrätter som ett övergripande sätt, energiomställning och framtida tekniker som något aktivt, inställning och medvetenhet på ett individuellt och politiskt plan. Har han rätt? Jag vet inte – sannolikt har han det – men chansar hellre på att han har det än lever i en dumdristig förnekelse.

Makten över klimatet är enkel, bra och välskriven. Dagar då jag är välvillig tror jag att en sådan bok kan påverka, men egentligen är jag nog tveksam. Han skriver själv att ”[n]är tre miljoner människor dog i inbördeskriget i Kongo under några få år runt millenieskiftet drunknade deras rop på hjälp i bruset från Big Brother och Paris Hilton.” Risken finns att Makten över klimatet talar till de redan frälsta och att andra slår dövörat till. Därför passar Olof Lagercrantz citat så utmärkt in i Christian Azars Makten över klimatet:

Den enda övertygelse jag äger är att vår civilisation är absurd, och att det absurdaste av allt är att detta inte är allmänt erkänt.

Copyright © Martin Ackerfors
Om litteratur, kultur och författande

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress